Göteborg, 2024-06-24

I en tid då globala utmaningar och teknologiska skiften ställer allt högre krav på industriell effektivitet, står Elektroautomatik i frontlinjen för att möta dessa behov med innovativa automationslösningar.

Samuel Lindholm, enhetschef på Elektroautomatik Automation, ger en inblick i hur företaget navigerar i en komplex och snabbt föränderlig miljö. Med över 80 experter i ryggen inom affärsområdet för automation, är Elektroautomatik mer än redo att hantera både nutida och framtida utmaningar inom automation. Denna intervju belyser hur Elektroautomatik inte bara håller jämna steg med industrins utveckling, utan även hur de formar framtiden för effektiv och hållbar produktion.

Kan du ge en övergripande bild av hur affärsområdet automation ser ut idag hos Elektroautomatik?
Vi är ca 80 experter på automation med lång erfarenhet och förmåga att lösa problem för våra kunder. Vi fokuserar på samarbete och kundtrygghet och vill vara det trygga valet för automationslösningar. Elektroautomatik Automation finns både i Skövde och Göteborg samt har samarbetspartner över hela Sverige.

Vilka typer av projekt arbetar ni med?
Alla typer av automations- och produktionsutrustningar inom industrin. Vårt erbjudande präglas av kundanpassade helhetsåtaganden med en hög nivå av automation där vår kund är i fokus. Ofta vänder sig våra kunder till oss när de har lite komplexare problem.

”Det som gör oss unika mot övriga företag är vår expertis i kombination med vår bredd. Det finns inget annat nordiskt företag som kan erbjuda automationslösningar tillsammans med tekniska servicetjänster och AGV/AMR-system likt oss. Vad än kunden vil ha hjälp med så löser vi det inom Elektroautomatik.”

Vilka branscher fokuserar ni mest på och varför?
Vi har stor erfarenhet av många olika branscher och låser oss inte till någon speciell. Det viktigaste för oss är att vi ser att vi kan tillföra kunden mycket med vår erfarenhet.

Hur har efterfrågan på automationslösningar förändrats under de senaste åren, och vad tror du ligger bakom denna förändring?
Generellt kan man säga att det senaste åren av pandemi, långa leveranstider på komponenter och oroligheter i världen gör att många företag väljer att ta hem sin produktion och säkra upp den mer lokalt i Europa och Norden. Samtidigt som det pågår teknikskifte inom Automotive och en omställning till en mer hållbar produktion inom alla industrier gör att behovet av automation är högre än någonsin.

Kan du berätta om någon särskilt framgångsrik automationslösning som ni har implementerat nyligen?
Vi har nyligen hjälpt en kund inom Automotive att ställa om deras gjuteriline till att även kunna kära framtida produkter inom elektrifieringen. Detta var ett komplext projekt då befintlig utrustning skulle byggas om, nu utrustningen skulle implementeras och samtidigt skulle produktionen köra. Genom att våra experter på automation samarbetade så bra med kundens processtekniker och projektteam blev detta mycket lyckat.

Vilka är de största utmaningarna ni möter när ni implementerar automation i olika industrier?
Dagens produkter har en kortare livslängd och utveckling sker snabbare och snabbare. Detta innebär att automationsprojekt av en produkt behöver starta parallellt med att produkten fortfarande utvecklas. Nyckeln är då att hitta nya affärsformer som startar ett tidigare samarbete mellan oss och kunden. Då vi utvecklar produkt och automation tillsamman märker vi att slutresultatet blir så mycket bättre.

Hur påverkar den nuvarande ekonomiska situationen marknaden för automation?
Känslan är ett det finns en positiv syn om ekonomins utveckling och måna företag nu vågar investera och är snabbare till beslut.

Hur arbetar ni med att anpassa automationslösningar för att möta specifika behov hos olika branscher?
Vi tar med oss vår långa erfarenhet av många olika projekt och branscher och försöker hitta den bästa lösningen och affärsmodellen för varje kund. Ett exempel är inom sågindustrin där man vill ta bort den mänskliga faktorn för att sortera bort dåliga brädor. Med vår erfarenhet av avancerade visionlösningar och robothantering startade vi ett utvecklingsprojekt med kunden för att kunna hitta brädorna 3-dimensionellt och utvärdera kvalitén. De dåliga brädorna plockades bort från banden med hjälp av roboten och en avancerad gripare. Tack vara kundens erfarenhet om processen kunde systemet optimeras för att bli en standardlösning till obemannade sågverk världen över.

Hur ser ni på konkurrensen inom automation idag, och vad gör Elektroautomatik unikt i detta sammanhang?
Konkurrensen är stor och ser lite olika ut beroende på bransch och kunder. Ofta konkurrera vi med leverantörer från hela världen. I norden är vi den största automationsintegratören men jämfört med övriga världen är vi ganska små. Det som gör oss unika mot övriga företag är vår expertis i kombination med vår bredd. Det finns inget annat nordiskt företag som kan erbjuda automationslösningar tillsammans med tekniska servicetjänster och AGV/AMR-system likt oss. Vad än kunden vil ha hjälp med så löser vi det inom Elektroautomatik.

Genom denna intervju med Samuel Lindholm framgår det tydligt att Elektroautomatik inte bara är en ledande aktör inom automation i Norden, utan även en stark och trygg partner för industriföretag som strävar efter att optimera sin produktion i linje med moderna krav och förutsättningar. Med en unik kombination av bred teknisk expertis och ett genuint engagemang för sina kunders framgång, fortsätter Elektroautomatik att definiera framkanten för automationslösningar. Som Samuel själv understryker, är det förmågan att integrera innovativ teknik med personlig service och kundförståelse som gör Elektroautomatik till ett tryggt och föredraget val inom industriell automation.

Göteborg, 2024-06-05

Examensarbeten vid tekniska universitet innebär ofta att studenter får möjlighet att tillämpa teoretisk kunskap i verkliga företagsmiljöer. För Hazar Jallad och Ibrahim Saba från Mälardalens universitet blev deras examensarbete på Elektroautomatik en sådan möjlighet. Deras projekt, ”Optimering av den strategiska inköpsprocessen”, syftade till att förbättra företagets inköpsfunktion för att öka effektiviteten och minska kostnader. Här berättar de om sitt arbete, utmaningarna de mötte och de lärdomar de drog.

Bakgrund

Hazar och Ibrahim valde att fokusera på strategiskt inköp, ett område de anser är centralt för att upprätthålla konkurrenskraft och lönsamhet i företag. ”Vi ville bidra till att Elektroautomatik kunde nå sina affärsmål mer effektivt och få en djupare förståelse för hur strategiska beslut inom inköp påverkar hela verksamheten,” säger Ibrahim. Deras arbete innebar en fallstudie där de kartlade de befintliga processerna inom företaget för att identifiera förbättringsområden.

Genomförande och metoder

För att genomföra sitt arbete använde Hazar och Ibrahim en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. ”Vi genomförde djupgående intervjuer med nyckelpersoner inom företaget, inklusive inköpschefer, projektledare, säljare och konstruktörer,” förklarar Hazar. Dessutom använde de SWOT-analys för att bedöma företagets inköpsprocesser och identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Genom processkartläggning kunde de visualisera flödet av aktiviteter, identifiera flaskhalsar och föreslå förbättringar. ”Det hjälpte oss att förstå den praktiska tillämpningen av inköpsstrategier och hur de kan optimeras,” säger Ibrahim.

Utmaningar och lärdomar

Arbetet var inte utan utmaningar. En av de största var att balansera teori med praktisk tillämpning. ”Teorierna fungerar som basen för vad som händer i praktiken, men det finns ofta skillnader och gap mellan teoretiska modeller och verkliga arbetsprocesser som måste tas hänsyn till,” berättar Hazar. Att hitta lösningar som var tillämpbara i Elektroautomatiks specifika kontext krävde noggrant övervägande och justeringar.

Genom arbetet lärde de sig mycket om strategiskt inköp och optimering. ”Vi hade en teoretisk förståelse för strategiskt inköp, men har nu fått insikt i de praktiska utmaningarna och möjligheterna,” säger Ibrahim. De har förstått hur viktiga små förändringar kan vara för företagets övergripande effektivitet och lönsamhet.

Vad var det mest överraskande ni upptäckte under ert arbete?

– Det mest överraskande var hur små justeringar i processerna kunde leda till betydande förbättringar. Vi insåg att även mindre förändringar kan ha en stor påverkan på effektiviteten och kostnaderna, säger Hazar.

Hur var det att samarbeta med Elektroautomatik och er handledare?

– Att göra vårt examensarbete på Elektroautomatik har varit mycket givande. Vi har haft tillgång till omfattande resurser och stöd från erfarna medarbetare, säger Ibrahim. Han fortsätter: ”Vår handledare har varit en ovärderlig resurs, vilket har varit avgörande för vår framgång.”

Erfarenheter och framtidsplaner

Nu när examensarbetet är klart ser Hazar och Ibrahim fram emot att ta med sig sina erfarenheter och kunskaper in i sina framtida karriärer. ”Vi planerar att hitta den bästa platsen att arbeta på, där vi kan utvecklas och samla värdefulla erfarenheter,” säger Hazar. De är entusiastiska över att kunna bidra med sina insikter och färdigheter till en organisation som värdesätter innovation och effektivitet.

Sammanfattningsvis har deras arbete gett dem en djupare förståelse för strategiskt inköp och förberett dem väl för framtida yrkesutmaningar. Deras examensarbete på Elektroautomatik är ett exempel på hur akademisk kunskap kan tillämpas för att lösa verkliga problem och bidra till konkreta förbättringar i näringslivet.

författare: peter wolak, Technical Lead – Lean Production & Simulation

I förra inlägget började vi nysta i de faktorer som utgör OEE/TAK. Vi gick igenom ”Tillgänglighet” som kanske är det mest centrala begreppet. I denna del tittar vi på de två resterande begreppen, ”Anläggningsnyttjande” och ”Kvalitet”.

Anläggningsnyttjande

Anläggningsnyttjandet beskriver hur den genomsnittliga hastigheten förhåller sig till maximal hastighet. I stället för begreppet hastighet används ofta andra benämningar som produktionsfart, takt, cykeltid eller liknande. Faktorer som har en stor inverkan på anläggningsnyttjandet är

• Tillgängligheten
• Effektiviteten
• Underhåll
• Orderhantering och produktionsplanering
• Förmågan att hantera variationer i efterfrågan, produktionsvolymer och produktmix

Formeln för anläggningsnyttjande är:
Anläggningsnyttjande = Bruttoproduktion/(Planerad drifttid*Tillgänglighet*maximal produktionshastighet)a dem på bästa sätt. Viktigt att tänka på i dessa uträkningar är att den planerade drifttiden endast avser den tid som varit planerad och ska innehålla tid i drift, tid för planerade stopp (tex schemalagda underhållsaktiviteter och omställningar) samt tid för oplanerade stopp (ex. haverier).

Har man svårt att förstå vad anläggningsnyttjande egentligen är kan man tänka sig det som en Formel 1 bil som kör på en bana. När bilen var ny kunde vår toppförare prestera en varvtid på 60 sekunder. Tyvärr missköter vi vår bil under en längre period. Vi servar den inte regelbundet och vi byter inte däck. Vår toppförare har dessutom bestämt sig för att sadla om och bli youtuber så vi har ersatt honom med vår mekaniker som precis skaffat körkort. För att göra det än värre bestämmer tävlingsledningen att vi ska köra nattetid vilket försvårar det en del eftersom vår bil inte är utrustad med lysen. Föga förvånande presterar vi nu varvtider som ligger runt 80 sekunder. Vi nyttjar alltså inte längre den förmåga vi hade från början.

Kvalitet

Denna faktor är kanske den enklaste att förstå sig på. Den redogör för hur många produkter som uppfyller de egna kvalitetskraven i %. Tillverkas det 100 produkter och 90 av dessa var godkända sätts faktorn för Kvalitet till 90%.

Formeln för kvalitet är:
Kvalitet = (Bruttoproduktion-Kvalitetsbortfall)/Bruttoproduktion

Nu är vi äntligen redo att göra en OEE-beräkning, det kikar vi på i den avslutande delen av denna serie om fyra inlägg på temat OEE.

författare: peter wolak, Technical Lead – Lean Production & Simulation

Detta är del 2 i en serie om 4 inlägg gällande OEE-beräkningar. I första delen skrev jag om Vad är OEE och varför det används. I denna del börjar vi reda ut begreppen som utgör OEE, vi börjar med ”Tillgänglighet”. 

Tillgänglighet i OEE (Overall Equipment Effectiveness) är ett mått på hur väl produktionsutrustningen är tillgänglig för produktion under den planerade drifttiden. Det beskriver förhållandet mellan den faktiska drifttiden och den planerade drifttiden för utrustningen. Tillgänglighet är ett viktigt element i OEE och ger insikt i hur väl produktionslinjen fungerar med avseende på drifttid. 

Formeln för tillgänglighet är: 

Tillgänglighet = Faktisk drifttid/Planerad drifttid

Faktisk drifttid: Den tid då utrustningen faktiskt var i drift och producerade enheter. 

Planerad drifttid: Den totala tid som utrustningen var planerad att vara i drift, inklusive både planerade och oförutsedda avbrott. 

Tillgänglighet uttrycks vanligtvis i procent och ger information om hur väl utrustningen utnyttjas under den givna tidsperioden. Ju högre tillgänglighet, desto bättre är utrustningen på att vara i drift enligt planen och minimera oväntade avbrott. Att förstå och förbättra tillgängligheten kan vara avgörande för att öka produktionskapaciteten och minska stilleståndstiden.

Ett vanligt fel många gör vid OEE-beräkningar är att man enbart använder sig av just tillgänglighet för utrustningen i tron om att det är likställt med en komplett OEE-beräkning. Varför är detta fel hör jag genast många fråga? Jag kan ge ett enkelt exempel:  

Vi har maskin A & maskin B. Maskin A har en cykeltid på 60 sekunder och en tillgänglighet på 70%. Maskin B har en cykeltid på 70 sekunder och en tillgänglighet på 80%. Om man nu bara tittar på tillgängligheten kommer Maskin A att producera 1 detalj mer per timme trots att tillgängligheten är 10% lägre.

Maskin A
Cykeltid: 60sekunder 
Tillgänglighet 70% 
Produktion under 1h: 3600∗0,7/60 = 42 detaljer

Maskin B 
Cykeltid: 70sekunder 
Tillgänglighet 80% 
Produktion under 1h: 3600∗0,8/70 = 41 detaljer

Detta enkla exempel visar på att man inte kan betrakta tillgängligheten som ett ensamt övergripande jämförelsemått. Genom att dessutom beakta anläggningsnyttjandet och kvalitetsutfallet blir jämförelsen mer korrekt. Detta kikar vi på i nästa del! 

författare: peter wolak, Technical Lead – Lean Production & Simulation

OEE – det rättvisa sättet att jämföra maskiners effektivitet

Spindelmannen vs. Stålmannen – en kamp utan slut

”Meeen, jag har ju mitt spindelsinne och kommer hinna undan när du försöker träffa mig med din lasersyn!”.
Peter, 7 år, försöker övertyga kompisen Pär om att Spindelmannen helt klart är överlägsen Stålmannen.

”Spindelmannen är bäst, så är det bara!” fastslår en övertygande Peter.
”Nja…, Stålmannen kan ju flyga efter Spindelmannen och ta honom”, svarar en inte helt övertygad Pär.

Plötsligt spärras Pärs ögon upp: ”Nu kommer Gurra, och han är Hulken. Gurra kommer att bli väldigt arg om du inte tycker som honom…”

Denna diskussion var inte alls ovanlig på skolgården. När vi och våra vänner dök upp på skolmaskerader i superhjältemunderingar blev debatterna ofta hetsiga. Men hur mycket vi än diskuterade lyckades vi aldrig enas om vem som var bäst.

---

Saknas det ett jämförelsetal för superhjältar?

Till skillnad från våra fotbollsintresserade kompisar, som enkelt kunde avgöra om Brolin eller Dahlin hade gjort flest mål och därmed var bäst, saknade vi en tydlig jämförelsemetod för våra hjältar.

• Stålmannen har lasersyn, kan flyga och är extremt stark.
• Spindelmannen är smidig, kan skjuta spindelnät och har sitt spindelsinne.
• Hulken… ja, Hulken blir väldigt arg, och det vet ju alla.

Precis som vi kämpade för att avgöra vem som var bäst på skolgården, står industrin inför samma utmaning – men med maskiner istället för superhjältar.

---

Hur jämför man maskiners prestanda rättvist?

I industrin handlar det inte om att hitta den bästa maskinen, utan snarare att identifiera den utrustning som presterar sämst – eftersom det är där den största förbättringspotentialen finns.

Tekniker och ingenjörer samlas ofta vid uppföljningstavlor fyllda med diagram och data för att identifiera trender, avvikelser och flaskhalsar.

Men hur jämför man prestandan mellan maskiner som arbetar på helt olika sätt?

• Precis som Stålis, Spidey och Hulken har olika superkrafter…
• …har maskiner olika funktioner och arbetsmetoder.

Så hur gör man en rättvis jämförelse – utan att någon blir arg?

---

OEE – industrins jämförelsetal

Det är här OEE (Overall Equipment Effectiveness) kommer in i bilden. OEE är ett mätetal inom industrin som gör det möjligt att:

Mäta produktionsutrustningars effektivitet
Jämföra maskiner på ett rättvist sätt
Identifiera förbättringsområden

OEE beräknas genom att multiplicera tre faktorer:

• Tillgänglighet
• Anläggningsnyttjande
• Kvalitet

I Sverige används ofta begreppet TAK, där förkortningen står för Tillgänglighet, Anläggningsnyttjande och Kvalitet – exakt samma sak som OEE, bara ett annat namn.

---

Vad händer härnäst?

I kommande delar av denna blogg-serie kommer vi gå djupare in på OEE och lära oss:

🔹 Hur varje faktor i OEE-beräkningen påverkar din produktion
🔹 Hur du kan räkna ut OEE själv
🔹 Vilka vanliga fallgropar du bör undvika

Häng med – och lär dig hur du kan förbättra din produktionsprestanda!